Sverige har en lång och stolt tradition inom friidrott och har genom åren producerat en rad olympiska stjärnor. Från Carolina Klüfts dominans i mångkamp till Armand Duplantis världsrekord i stavhopp – svenska atleter har gång på gång visat att de tillhör världseliten. Denna artikel utforskar några av de mest framstående svenska friidrottarna och deras oförglömliga ögonblick i de olympiska spelen.
Carolina Klüft – en mångkampsdrottning
Carolina Klüft, född 1983, är en av Sveriges mest framstående friidrottare genom tiderna. Hon specialiserade sig på mångkamp, framförallt sjukamp, där hon fullständigt dominerade under 2000-talet. Redan som junior visade Klüft prov på exceptionell talang. Vid junior-VM 2002 satte hon juniorvärldsrekord i sjukamp. Samma år vann hon EM-guld i München och förbättrade sitt eget rekord. OS-guldet i Aten 2004 blev den absoluta höjdpunkten i hennes karriär, en triumf som cementerade hennes status som en olympisk stjärna. Klüft var känd för sin mångsidighet och styrka. Hon var obesegrad i 22 raka mångkamper mellan 2002 och 2007. Under denna period vann hon tre VM-guld i sjukamp (2003, 2005, 2007), ett VM-guld i femkamp inomhus (2003) samt två EM-guld i sjukamp (2002, 2006) och två EM-guld i femkamp inomhus (2005, 2007). Klüft vann sjukampen i Aten med en imponerande marginal och satte ett nytt olympiskt rekord. Utöver OS-guldet tog Klüft även VM-brons i längdhopp inomhus 2004. Hennes personbästa i sjukamp på 7032 poäng, satt vid VM i Osaka 2007, placerar henne som nummer två på genom-tiderna-listan, endast slagen av Jackie Joyner-Kersee. Mer information om hennes enastående karriär finns på Wikipedia. Klüft var inte bara känd för sina idrottsliga framgångar utan också för sin positiva utstrålning och sportsliga uppträdande, hon var en publikfavorit och respekterad av sina konkurrenter.
Armand Duplantis – stavhoppsvärldens gigant
Armand “Mondo” Duplantis, född 1999, representerar en ny generation svenska friidrottsstjärnor. Han har fullständigt tagit stavhoppsvärlden med storm. Med en svensk mor, som tidigare var sjukampare och volleybollspelare, och en amerikansk far, som var stavhoppare, valde Duplantis att representera Sverige – ett beslut som har berikat svensk friidrottshistoria. Redan vid fyra års ålder introducerades Armand till stavhopp, och familjen byggde till och med en stavhoppsbana på tomten för att han skulle kunna träna. Svenska Friidrottsförbundet uppmärksammade tidigt Duplantis talang, och mycket tack vare att hans äldre bror, Andreas, redan tävlade för Sverige, valde familjen att Armand skulle göra detsamma. Du kan läsa mer om Armand Duplantis resa på Wikipedia.
Världsrekord och olympiska triumfer
Duplantis har förbättrat världsrekordet i stavhopp flertalet gånger, både inomhus och utomhus. Vid OS i Tokyo 2021 (som hölls 2021 på grund av pandemin) dominerade Duplantis fullständigt och vann OS-guld, Sveriges första i stavhopp. Han säkrade guldet genom att klara 6,02 meter i första försöket. Efter vinsten försökte han till och med slå världsrekord, men utan framgång den gången. Han har även vunnit flera VM- och EM-guld. Vid de olympiska sommarspelen 2024 fortsatte Duplantis sin dominans. Han tog återigen guld och satte dessutom nytt världsrekord på 6,25 meter. Kort därefter, i augusti 2024, höjde han ribban ytterligare till otroliga 6,26 meter. Duplantis har även visat intresse för musik och har bland annat släppt singeln “Bop”.
Mondo Classic – en hyllning till stavhoppet
Tävlingar i Sverige är något alldeles speciellt för Duplantis, och han beskriver känslan av att tävla på hemmaplan som “magisk”. Han känner en stark samhörighet med den svenska publiken. Mondo Classic, en tävling han själv arrangerar i Uppsala, är ett tydligt exempel på detta. Tävlingen lockar årligen världens främsta stavhoppare, och Duplantis ser det som ett tillfälle att ge tillbaka till sporten och inspirera unga talanger. Han strävar ständigt efter nya världsrekord och hoppas på att sätta rekord på hemmaplan, vilket framgår av en intervju med Sveriges Radio. Läs mer om tävlingen på Friidrottsförbundets hemsida.
Dagens svenska friidrottshopp
Sverige fortsätter att fostra framgångsrika friidrottstalanger. Inför och under OS i Paris 2024 har flera nya namn tillkommit till den svenska OS-truppen, och dessa atleter träder nu in i fotspåren av stjärnor som Klüft och Duplantis. Bland de nyuttagna finns bland andra sprintern Julia Henriksson, som representerade Sverige på både 100 och 200 meter. Trestegshopparen Maja Åskag, 21 år, var en given deltagare i OS. I diskus representerade Caisa-Marie Lindfors, 24 år, Sverige. Mellandistanslöparen Samuel Pihlström, 23 år och VM-finalist inomhus, var uttagen till OS på 1500 meter. Även släggkastaren Thea Löfman, uttagen på SOK:s framtidskriterium, har slagit svenskt rekord två gånger. Kulstötaren Axelina Johansson, också hon uttagen på framtidskriteriet, har visat stark form. 400 meter häcklöparen Oskar Edlund har sprungit under nomineringsgränsen. Sprintkungen Henrik Larsson, har haft en framgångsrik säsong med en fjärdeplats på EM och ett nytt svenskt rekord på 100 meter. Dessa unga talanger fick chansen att visa upp sig på den största av scener, uttagna genom SOK:s framtidskriterie. Mer information finns på Aftonbladet och Svenska Friidrottsförbundet.
En tuff väg till OS
Samtidigt som många unga talanger får chansen, är vägen till OS inte alltid spikrak. Höjdhoppstalangen Maja Nilsson, som kämpat sig tillbaka från knäskador, fick inte en plats i truppen, trots starka prestationer. Detta illustrerar den hårda konkurrensen inom svensk friidrott, vilket kan läsas om på SVT Sport.
Jämställdhetens framsteg
Både Klüft och Duplantis har bidragit till en ökad synlighet för friidrotten, och deras framgångar är en del av en större berättelse om jämställdhet inom idrotten. Kvinnors deltagande i idrott och OS har inte alltid varit självklart, och kvinnliga idrottare kämpade länge i motvind. I de antika olympiska spelen var kvinnor helt uteslutna, och även under de moderna spelens tidiga dagar kämpade kvinnor för att få delta. Den kvinnliga idrottsrörelsen växte sig starkare, och egna internationella spel organiserades. Kvinnliga idrottare fortsatte att kämpa för erkännande, och deras framgångar har gradvis förändrat synen på kvinnor och idrott. Klüft, genom sitt engagemang i Generation Pep, fortsätter att verka för allas rätt till en aktiv livsstil, oavsett kön. Mer information om jämställdhetskampen inom idrotten finns på Populär Historia, och om Klüfts arbete kan du läsa på Göteborgs Universitet.
Svensk friidrotts framtid är här
Carolina Klüft och Armand Duplantis är två lysande exempel på svenska friidrottsstjärnor som har inspirerat en hel nation, och deras arv lever vidare. Med en stark tradition, en växande ungdomsverksamhet och engagerade ledare ser framtiden ljus ut för svensk friidrott. Förbundskapten Kajsa Bergqvist hade som mål att få med den största truppen sedan 1984, enligt DN, och redan inför OS i Paris 2024 var flera friidrottare klara. Svensk friidrott fortsätter att skörda framgångar på den internationella arenan, och vi kan med spänning se fram emot att följa våra idrottare i kommande mästerskap.
